Sommaren är nu avlägsen. Tåget har gått för det sista årets dopp. Löven har ännu inte fällts från de stora träden utmed grusvägarna vid ån, i stadens parker och mellanrum mellan universitetsbyggnaderna. Äpplen, färgade löv och den friska luften frammanar en fantasi och behov av att klä in sitt hem i varma och mjuka textilier.
Borta är de dagar då sommaren tycktes ny, alldeles nyutsprungen, runt hörnet kommande, ljusets styrka så starkt så starkt. Den varma grönskans omfamnande. Fåglarnas intensiva kvitter.
Sensommaren förde med sig en alldeles härlig värme, som en stor rosett som knöt ihop sommaren.
