fredag 17 februari 2017

Ljus som minner om vår

Idag, och flera andra dagar denna veckan, har vädret gjort ett tacksamt omslag från att tidigare ha varit gråaste grått och rått, och det var med ett konstaterade tonfall jag för mig själv definierade detta väder som tillhörandes ett av de mindre tacknämliga väderlekarna vi har att ställas inför här i Sverige. Den sämsta, kanske rentutav. Men, som sagt så skred solen fram, och med det också fågelkvittret, som verkar vara i vårens högform, och strålar som värmer, fjolårets gräs som blekt belyses av en lågt stående sol och den uppblötta leran på grässtigarna, som längre och längre belyser oss om dagarna. Inte konstigt att man då känner vårkänslorna trippa fram lite smått. Lite såhär tycker jag att man känner dagar som dessa i vårsol. Det är lite känslan man får när man möter folk ute på sin solskenspromenad.

Sollapande sjölejon i nordligt eftermiddagssolsläge.
Dagar som dessa vill jag bara trä på mig ett par våriga cigarettbyxor som slutar strax vid ankeln, byxor som inte gör sig bra med klumpiga, leriga vinterskodon och där den där glipan mellan lästen på skon och de något förkorta byxbenen känns något besvärande för att man antingen (i) får gå med denna glipa med sin torra, vinterbleka hud bar eller (ii) belysa denna glipa som om man var omedveten om att byxorna var förkorta och då strumporna blir osedvanligt mycket i blickfokus. I övrigt får dessa hyvens byxor gärna vara i något ovanligt mönster, ett sådant mönster man alltid lyckas se på andra och som man aldrig hittar själv. Nåväl, saken jag skulle komma till var att dessa byxor sedan skall kombineras till ett par tygskor med tjock gummisula, helst ballerina eller något så excentriskt som lackloafers, men det får nog vänta ett litet tag. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar